Missilerna i Murmansk

Under september månad kunde man läsa om en nära helikopterkrasch av en Kamev-27 baserad på tunga atomkryssaren “Peter den Store”. Helikoptern med tretton man ombord gjorde en hård landning i samband med uppdrag från atomkryssaren. I Svenska medier rönte denna nyhet ingen som helst uppmärksamhet, vilket inte var särskilt oväntat. Dock rapporterades olyckan i rysk media och där kunde man läsa att helikoptern sysslade med två saker nämligen dels inhämtning av isläget och dels landsättning av desanter.

Alltså, den 12:e september lämnar Nordflottans flaggskepp den tunga atomkryssaren (projekt 144 Orlan) “Peter den Store” sin hemmahamn i Severomorsk. Den 20 september rapporteras om helikopterolyckan,“Den förolyckade helikopter…”, och då befinner sig kryssaren i östra delen av Karahavet nämligen i Nordenskjöldarkipelagen . Enligt nämnda text befann sig “Peter den Store” en bra bit efter den kända rutten Nordostpassagen (Norra sjövägen). Det är alltså under landssättning av desanter på en av öarna som den nära kraschen sker. Men det är nu det blir roligt på riktigt, läser man följande artikel i Komsomolskaja Pravda (Murmansk-utgåvan) befann sig atomkryssaren i Laptevhavet och inte i Karahavet, tummen pekfingret ca 100 mil fel mellan öarna som desanterna skulle landsättas på.

Vadan detta problem med navigeringen bland journalisterna. Okej, hade det varit texter i svensk gammelmedia hade domen varit enkel d.v.s. beroende på i vanlig ordning ren och skär inkompetens hos journalisterna ifråga. I det aktuella fallet tätnat mysteriet men klarnar kanske om man inser att atomkryssaren besökte Nordenskjöldöarna (som ligger i östra Karahavet) och att den ö (Kotelnij) som helikopterkraschen inträffade på ligger i Nordenskjölds hav (eller Laptevhavet som det heter sen 1935). Uppenbarligen verkar det som om det gamla namnet på Laptevhavet lever kvar hos vissa människor.

Nå, poängen med denna lätt akademiska framställning i “social engineering” är flera. Den första är att det är väldigt sällan som stora ryska örlogsfartyg besöker Karahavet och Laptevhavet. En sån resa gjordes t.ex. 1983 av den tunga kryssaren Kirov ( då Kalla kriget värmde bra) och just nu i skrivande stund osäker på om det är systerfartyg till “Peter den Store”. Den andra är att ca 6 veckor efter atomkryssaren “Peter den Stores” färd längs Nordostpassagen publiceras en artikel på ria.ru vid namn “Senaste flottövningen i Arktis har sitt ursprung i för Ryska Federationen nya hot”. Den övning som avses är bl.a. den i Karahavet där en kombinerade styrka om tio fartyg med atomkryssaren i spetsen tränade bl.a. rädningsinsats till havs men även samverkan mellan flotta, flyg och armén. Bland de tio fartygen fanns bl.a. räddningsbogseraren Altaj samt sannolikt en eller ett par isbrytare(kanske Jamal och/eller Vajgatj). Sannolikt Vajgatj eftersom Jamal brukar bussa omkring amerikanska och japanska turister.

I RIA:s artikel finns följande textavsnitt:

“Tidigare har höga representanter för Ryska Federationens Generalstab samt Försvarsministeriet påtalat faran med passerande NATO-fartyg, utrustade med Aegis som är en marin komponent av ett missilförsvar, nära gränsen till nordliga ryska randhav.”

“Genomförd övning i den arktiska regionen var en planerad åtgärd i träningen av Ryska Flottans styrkor med målet att koordinera/stärka flottan för agerande i sammansatt grupp under arktiska förhållanden vid förändring av hotbilden mot Rysslands militära säkerhet”

Vid genomläsning av RIA:s artikel kom jag att tänka på den gamla thrillern “Missilerna i Murmansk” av Carl-Östen Nordmark utgiven 1986. Samtidigt kan man fundera på återkomsten av pölseteorin d.v.s. att skeenden på centralfronten där man tvistar om NATO:s missilförsvar nu har tryckts ut till kanterna.

Filed under: arktisk brigad, Kalla kriget, PRO, Uncategorized, VMF