Brezjnev's Blog

Icon

Just another WordPress.com site

Kalle och den ryska kyssen

Jag passade på att läsa Carl Bildts reflektioner över den essä som Vladmir Vladimirovitj Putin publicerade nyligen. Putins essä finns på engelska på sajten nationalinterest.org, och har rubriken ”Vladimir Putin: The Real Lessons of the 75th Anniversity of World War II.

Det är med viss trötthet som jag ser att Carl Bildt inledningsvis reducerar Ryssland till ”storrysk ambition” och ”storrysk imperietradition”. Sen kryddar Carl Bildt anrättningen med lite vikingar och mongoler, fast han vågar inte säga tartaroket rakt ut men det ligger missvisande i luften. Men en intressant formuleringen är följande:

”Men att gripa långt tillbaka i historien, vrida den lite så att den passar, och försöka att ifrågasätta de nationer som historien successivt format är knappast särskilt vare sig hederligt eller konstruktivt. ”

Och nyckelordet i den kloka harangen är ”nationer som historien successivt format”, och till dessa nationer hör Moskvastaten. Och ironiskt är det just det som Carl Bildt ifrågasätter med svepande ordalag. Men framförallt förminskar han den prestation som Moskvastaten lyckats med sen dess tillkomst i slutet av 1400-talet. Av nån anledning skriver Carl Bildt:

”Med all sannolikhet kommer Kreml att försöka att uppnå det som Putin eftersträvar med politiska och ekonomiska medel. Det är ju inte svårt att se att man försökt under ett par decennier, men det är samtidigt lätt att se inte bara att man misslyckats, utan att detta varit från rysk utgångspunkt kontraproduktivt. ”

För det första tänker jag på ordspråket “över Moskva Kreml, över Kreml himlen”. För det andra har arbetet med att upprätthålla arvtagaren till Moskvastaten varken ”misslyckats” eller varit ”kontraproduktivt”. Man existerar fortfarande. Man konsoliderar. Inte ett steg tillbaka.

Jeltsinårens era av förnedring och utländsk intervention är förbi. Ingen ryss vill ha tillbaka åren med Jeltsin, chockterapin som utländska experter sa så fint. Och den i Väst så omhuldade Gorbatjov ogillas av ryssarna. Trots att Gorbatjovs intention inte var Sovjetunionens upplösning utan omdaning och öppenhet, perestrojka och glasnost. Men i och med militärkuppen blev det annorlunda.

Återigen Moskvastatens garant är och har alltid varit militär styrka och förmåga dvs nationell säkerhet genom överlägsen eldkraft. Fundamentet för Ryska Federationen är ”nationell säkerhet”.

Jag kommer att tänka på Mauno Koivisto, en av Finlands f.d. presidenter:

Samtidigt är det svårt att föreställa sig att Ryssland skulle kunna bli hemort för en hedonism där målet är att skapa ett system som strävar efter största möjliga vinst för medborgarna.”
”Den ryska idén-min syn på Rysslands historia”, s.251

Ryssland är ett annat Europa. Västromerska riket eller Östromerska riket spelar fortfarande roll. Likaväl som slavisk eller inte slavisk.

Ja och så kyssen. Den är liksom Ryssland lite oklart. Antingen kommer den med kärlek och glädje eller så är det judaskyssen med förräderi och mörker.

Och är det något Moskvastaten lärt sig genom århundraden är att en västliga kyrkan inte är att lita på. I en strid ström har litauer, polacker, fransmän, svenskar, tyskar m.fl. klampat och trampat österut på den stora europeiska centralslätten. Och varje gång har Moskvastaten överlevt och expanderat allteftersom till världens största land.

//snöjungfrun

Filed under: Uncategorized

11 Responses

  1. Roger Klang says:

    “Återigen Moskvastatens garant är och har alltid varit militär styrka och förmåga dvs nationell säkerhet genom överlägsen eldkraft. Fundamentet för Ryska Federationen är ”nationell säkerhet”.”

    Nej det är det inte. Om man inte räknar nationell säkerhet som att det är samma sak som;

    “rätten att klampa in och ta andras territorier och hamnar eller rätten att svämma över ett befolkningsmässigt litet land med ryska medborgare tills man kan flytta gränserna eller hävda landet som sitt genom sina medborgare i det främmande landet (utan att flytta gränserna) etc”.

    Det är alltså detsamma som kineserna gör i Afrika, fast mer med ekonomiska medel.

    • brezjnev says:

      Nationell säkerhet är vad den starka staten gör det till, men i relationer med andra starka stater. Organisationer är liksom allt annat underkastat Newtons rörelselagar om kraft och motkraft.

  2. Roger Klang says:

    Jag återkommer och kommenterar om de utländska (svenskarna som det är) stöveltramparna senare.

  3. Roger Klang says:

    Om vi antar att ett litet land är i konflikt med mycket överlägsna makter och förutser att dess läge försämras för varje år. Om krig är oundvikligt, måste inte landet då göra det bästa av situationen innan läget blir ännu sämre? Det måste alltså anfalla, men inte därför att anfallet i sig ger landet fördelar – det kommer än mer att framhäva de ojämna styrkeförhållandena. Nej, anfallet bör ske därför att landet är i behov av att få saken ur världen innan de dåliga tiderna inträffar eller för att åtminstone tills vidare vinna fördelar, som det senare kan dra nytta av. Denna lärdom kan inte vara orimlig. Vore det lilla landet helt övertygat om att motståndarna skulle gå till anfall, kan och bör det utnyttja försvarsstriden för att vinna inledande framgångar och löper därmed ingen risk att förlora tid.
    Om vi vidare antar att ett litet land är i konflikt med ett större och att framtiden inte har något inflytande på någotderas beslut och om det mindre landet är politiskt aggressivt, bör det fullfölja sitt mål.
    Har landet haft djärvheten att uppträda aktivt gentemot en överlägsen motståndare, måste det också handla, dvs. anfalla, såvida inte motståndaren besparar landet detta. Att vänta vore orimligt, om det mindre landet inte ändrat sina politiska beslut i samma ögonblick som genomförandet förestod. Detta är vad som ofta förekommer och som inte så litet bidrar till att ge krigen en sådan karaktär att filosofen har svårt att förstå deras mening. Carl von Clausewitz i ”Om kriget”, åttonde boken ”Krigsplanläggning” femte kapitlet – ”Närmare precisering av krigsmålet, Begränsat mål.”

    Ovanstående ger en aha-upplevelse och det kastar ljus över Karolinernas epok och ytterst över Karl XII. Var det gamla Sverige inte så äregirigt som vi har fått lära oss? Har någon svärtat ned Karl den tolftes rykte i något skumt politiskt syfte, så som historia alltid har förvanskats i alla tider med olika bakomliggande motiv beroende på vem som styr? För oss som lever idag, för mig, så framstår motiven som glasklara även om framtida generationer kommer att gnugga sina geniknölar förgäves i ett fåfängt försök att förstå dem…

    Ovanstående kommer från Om Kriget och mina författade och kompilerade böcker ‘Fångad i spelet’. Det som Clausewitz skriver från tiden strax efter Karl XII ryska fälttåg innebär ju inte att Karl XII handlade speciellt etiskt eller moraliskt. Men det nyanserar bilden av Karl XII lite. Jag tycker personligen att det var fel av Karl XII att angripa Ryssland oavsett. Men detta var i en tid när samtliga spelare handlade likvärdigt, inklusive de ryska tsarerna och Katarina I som säkerligen hade pågående planer på att angripa Sverige.

    • brezjnev says:

      Stater är liksom alla levande organismer underkastad Darwins lagar om evolution, den som är mest anpassningsbar överlever.
      Peter den store anpassade sin stat på ett sätt som gjorde Kalle Dussin till pucktvåa.

      • Roger Klang says:

        Så det finns ingen Gud, moral eller ens etik i storpolitik, menar du? Det beror väl på vilken stat det rör sig om? Men du har rätt i att det är ett evolutionärt vinnande koncept.

      • brezjnev says:

        Gud finns överallt, men inte hela tiden. Moral och etik om man har råd. Sverige har definitivt inte råd.

      • Roger Klang says:

        Jag hör dig men jag förstår dig inte. Skulle jag kasta Gud och moral över relingen så skulle jag sälja min själ. Jag skulle sluta existera som en tänkande fri individ. Jag skulle bli en slav åt andra. Då låter ragnarök som ett bättre alternativ.

      • brezjnev says:

        Solsjenitsyn sa nått i stil med att utan Gud tillåter sig människan vad som helst.

      • Roger Klang says:

        Jag gillar dig Brezjnev, du tvingar dig inte på folk utan låter dem ha sina egna åsikter. Du är sällan öppet politisk. Men för tusan, du svävar på målet som ingen annan. Ha en fortsatt bra sommar!

      • brezjnev says:

        Jag har läst för mycket Dostojevskij. Njut av solen men bli inte bränd av solen.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: