Brezjnev's Blog

Icon

Just another WordPress.com site

Pantlånerskan och den geopolitiska syltburken

Det var ett tag sen jag läste ”Brott och straff” men det finns bl.a. två paralleller som kan vara av intresse. Del själva huvudpersonen av Guds nåde i form av studenten Raskolnikov och dels dottern till statstjänstemannen Marmeladov vid namn Sonja. Själva boken går ut på hur Raskolnikov mördar en förhatlig pantlånerska som parasiterar på andra. Den förment gode Raskolnikov tar sig den rätten och boken handlar delvis om hans hantering av det hela. Sonja är också förment god då hon i sin osjälviskhet efter sin fars olyckliga frånfälle försörjer sin styvmors barn genom att prostituera sig.

Den gode Dostojevskij ger inga svar utan det är upp till läsare att hantera allt som sker och händer med sin egen mognad och förstånd. Rätt intressant att tolka skeenden, känslor och logik i nutid som kanske inte sågs på samma sätt i dåtid. Det trevliga med författaren är att han som sagt inte skriver en på näsan; läsaren själv får brottas med sin egna straffande logik. Raskolnikovs växande dilemma kan kort tillskrivas att han anser sig agera logiskt korrekt som världsförbättrare, men att hans ofullkomlighet blir gudomligt uppenbart av hans själsliga kval över handlingen. Sonja har inte riktigt samma process utan den utspelar sig sannolikt än mer i läsarens huvud, den kvinnliga varelsen har alltid var ett nöjesfält för åsikter. Kan man vara självdestruktivt god ? Sonja i sin godhet offrar sin kropp men ej själ till det onda för att göra gott; Raskolnikov i sin förvirrande logiskt liberala godhetsanalys gör ont och uppnår ont. Han får kämpa för sitt förstånd och ideologi i Peters västliga stad.

Parallellen i den geopolitiska skandalen är tämligen uppenbar; är vissa geopolitiska skeenden bättre för att Väst utför dom och automatiskt sämre när någon annan gör det. Man kan t.ex. reflektera och fundera över bombkriget mot Serbien. Eller varför inte händelserna i Libyen där landets ledare till sluts avrättas i summarisk avrättning á la Ceaucescu. Vad är brott och vad är straff? Den eviga frågan. Är man god när man har goda intentioner även om slutresultatet suger fett ? Missförstå mig rätt, men hur agerar man gott i en värld med ont. Kan man frikoppla det goda från det onda och bara köra sitt eget race ? Det hela skulle kunna koka ner till att reta gärna den största mobbaren på skolgården, men bli inte förvånad när du åker på stryk på hemvägen; det spelar ingen roll om du har rätten på din sida.

Bara för att man leder en auktoritär stat innebär inte att man är ”dum i huvudet”. Att tillskriva sin motståndare psykisk sjukdom och galenskap säger nog mer om ens egen brist på förståelse av realiteter och insikter i hur världen fungerar. Kanske belyser tydligt ens egna försummelser, tillkortakommanden och önsketänkande. Det är många höga herrar och damer som varit obetänksamma under en rad av år; och tyvärr verkar eftertänksamheten lysa med sin frånvaro hos de flesta. Återigen kan ens egen logik och syn på skeendet kan vara det största problemet; eftersom din motståndare har sin egen logik och process. Det har varit allom uppenbart att reformeringen av Ryska Federationens väpnade styrkor haft/har syften och mål, men man har i Väst ignorerat detta i tjugo år. Välkommen till verklighetens politik och Kalla Kriget 4.0. Men brotten och straffen kan vara svåra att bena ut, vem/vilka har förlorat sin själ, vem/vilka når goda resultat? Vem/vilka har varit onda i sin godhet ? Tråkigt att Dostojevskij inte hann med sitt stora romanbygge i form av ”Den stora syndarens levnad”.

Noterar lite diskret att Ryska Federationen ”pressats” av Väst i 20 år till den milda grad att man hoppar över skaklarna på detta flagranta sätt (milt uttryckt). Noterar också att ingen skulle ha vågat behandla kineserna på samma sätt som man behandlat ryssarna. Och vilka bidar sin tid just nu, ”de resterande fyra från Shanghaj”. Ett ekonomisk kraftmätning mellan Väst och ”de fem från Shanghaj” blir inte heller optimalt för Väst.

Förresten verkar nutiden mest syssla med att bojkotta och rensa ut; snart ryker väl Tjechov, Tolstoj, Nabokov, Dostojevskij, Pusjkin, Trifonov och andra element från biblioteken och teateruppsättningar. Just nu verkar västra Europa vara en olycklig familj, östra Europa likaså. Kommer osökt att tänka på inledningen av ”Anna Karenina” som är nått i stil med ”de lyckliga familjerna är lyckliga på ungefär samma sätt, medans den olyckliga familjen är olycklig på sitt eget sätt”. Det hela verkar var ett europeiskt familjedrama av grekiska mått(och såna kan vara blodiga) på flera nivåer. Och Gorbatjovs tankar om det europeiska huset har alla glömt. Väst är i ekonomiskt krig med Ryska Federationen. Och ledarskapet i federationen har inge önskan att sluta som Khadaffi, Ceaucescu, Saddam eller Assad, och inga vårkänslor heller. När allt kommer omkring, ingen vill bli inbjuden till sin egen halshuggning.

O Gud, vi se ej var stigen nu bär hän,
Vi vandrat vilse, vad nu att göra ?
Onda andar leder oss på irrspår,
Man vill oss ut på tomma fältet virra,

Vem räknar dom ? Vad slags makt jagar dom ?
Vad sorgetoner, kvidande och nedriga?
Förståndet som man i graven lagt?
Trollpackans bröllopshymn man just nynna?”
fritt efter Pusjkin

//Sincinnatus S.

Filed under: Uncategorized, , ,

Östslavisk gambit och motgambit

Det är alltid intressant att höra olika uppfattningar om skeenden och processer, men jag blir lätt oroad över herr Hällstens tyckanden och låtanden i svensk morgonteve. Det förefaller mig som om herr inte greppar historia och kulturhistoria vid förståelsen att språk och tanke inte är logiskt utan sociologiskt. Man kan inte i ena andetaget säga att arresteringen av den “lilla björn” är bra för Ukraina för att i nästa andetag påstå att Moskvas språkbruk om en viss politisk ideologis historia i östra Europa är snömos. Man kan ödmjukt notera att “lilla björns” fader dömdes till ett antal års straffarbete efter Röda Arméns befrielse av sovjetrepubliken Ukraina. Lilla björnen själv föddes dessutom i förskingringen i det “Sovande landet”; en bra bit österut. Sen vad som hände i det vakna landet västerut efter ockupations-förvaltningen retirerade med Wehrmacht och andra förband är också ett kapitel för sig (skogsbröder och annat mindre ädelt). Det var en hel del som överlevt medvetet eller omedvetet genom kollaboration med motståndarens förvaltning. En kollaboration som var tidsmässigt längre och därmed slitsammare i västra delen av sovjetrepubliken jämfört med den östra. Men slaget om Stalingrad var nog grymt, som får tredje slaget om Charkov att blekna en aning och slaget om Kiev 1943 att vara en “promenad i parken”.

Tar man dessutom i akt och mening i följande årtal i beaktande 1240, 1612, 1812, 1917, 1941 så skulle man kunna säga att alla som vandrat österut är “litauer” eller varför inte “nationalsocialister”. Det blir lite lättare när man tittar på vilka som vandrat västerut dvs mongolerna. Batu Khan plundrar Kiev ca 1240. Det hela blir lite som grekernas “barbar”; som sagt kulturhistoria handlar inte om kall logik utan om sociologik eller varför inte sociokulturlogik. Men det kanske är viktigare att klädseln sitter som en smäck; korrekt tråkigt, men var är biffen ?

Sen kan man också reflektera över varför arresteringen av Medvetjuk skulle vara bra för Ukraina. Varför ge utrymme åt en på bilderna till synes trött och slagen äldre herre med ett brokigt förflutet; med en historia allt från advokat via socialdemokrat till beskyddare av ryska intressen i östra Ukraina. Man kan dra två slutsatser; för det första passar man på i Kiev att göra upp räkningen med ett antal personer nu när man har chansen och/eller för det andra passar man på att göra sig av med en rival om makten. Som sagt varför bråka med en äldre herre som sen ett år sitter i husarrest? Och varför skulle han just nu fly och dessutom i uniform ? Det hela kan tyda på att man i Kiev är orolig över utgången av striderna i östra Ukraina nu när tyngdpunkten skiftar och fokus blir till 100% på nedre delen av Dnjepr och bla de fem stora broarna i Dnipro. Utan broarna över Dnjepr blir försörjningslederna långa rent kilometermässigt och därmed tidsmässigt. Skulle man frestas att nyttja Dnipro som underhållsbas kan det bli ett nytt Dunkirk ifall broarna slås ut i Dnipro och tex Dniprodjersjinsk/Tjerkassy/Krementjug. Och då skulle det passa bra med en pant i form av Medvedtjuk, så att han kan användas som pjäs på schackbrädet (eller bara spela bort den). Som sagt det är match igen och förhandlingarna sker inför öppen ridå; ifall man inte dribblar bort det hela med förenklade resonemang om bysantinerna i Moskva.

Noterar också att Medvedtjuk varit en del av kampanjstaben för Leonid Kutjma, en av Ukrainas presidenter och del av Dnjepropetrovsknätverket som Leonid Brezjnev startade upp en gång i tiden innan han blev generalsekreterare i KPSS (Sovjetunionens kommunistiska parti). Återigen, vem tjänar på “lilla björns” frånfälle? Zelenskij? Vladimir Vladimirovitj? Västra Ukraina? Östra Ukraina? USA? EU? eller ingen? Kompotten tätnar, det här är ingen “finsk sommarsoppa” snarare “gröt med svenskar”.

Återigen din motståndares sociokulturlogik är inte nödvändigtvis din egen. Och Ryska Federationens mobiliseringsreserv är outnyttjad.

//alla var hon förutom en som var han.

Filed under: Uncategorized, ,

Dnipro, Moskva, Dnipro,

Ukrainas fjärde största stad heter Dnipro (tidigare Dnjepropetrovsk och på tsartiden Jekaterinoslav). Staden har ca 1 miljon invånare och ligger där Dnjepr gör en av sina större krökar. Dnipro är huvudstad i länet Dnjepropetrovsk med strax över 3 miljoner invånare. Länet var industriellt ett av det viktigaste i Sovjetunionen med vitala militärindustrier tex JusjMasj. Tillsammans med Donetsk/Donbass var man av vital betydelse för Sovjetunionen och stagnerade kraftigt efter Sovjetunionens upplösning.

Donbass Rysslands hjärta, plakat från inbördeskriget 1918-1922.

En kul grej med Dnipro län är att Sovjetunionens generalsekreterare Leonid Brezjnev föddes i dess norra delar, öster om Dnjepr. Och gjorde karriär i Dnepropetrovsk efter att en viss Nikita Sergejevitj Krusjtjov tagit över kommunistpartiet i Ukraina. Krusjtjov hade växt upp i Donbass sen hans familj flyttat dit. Allom bekant var det Brezjnev som puttade bort Krusjtjev från posten som generalsekreterare 1964. Det var Brezjnev som nätverkade fram Dnjepropetrovskmaffian, från 1950-talet till in 1982. Det politiska nätverket i Dnepropetrovsk fortsatte framåt under 1990-talet då dess medlemmar tog sig framåt och uppåt i Ukraina då Leonid Danilovitj Kutjma blev president i Ukraina, 1994-2005. Klanen kan delas upp i olika delar och fick ett uppsving igen under Orangea revolutionen. Klanens större grupper: Privat, Pintjuk, Derkatj, Kutjma och Timosjenko(hur gick det med Julija).

Noterar att en viss Zelensky föddes i Krivoj Rog i västra delen av Dnjepropetrovsk län, väster om Dnjepr.

Förresten har man plockat Dontesk är det bara logiskt att plocka Dnjepropetrovsk, åtminstone Dnipro med dess fem stora broar över Dnjepr. Det skulle bli en stor kniptång från norr och söder med mötespunkt Dnipro.

Ekonomisk karta över ukrainska Donbass.

Filed under: Uncategorized, ,

Tänkvärda hallucinationer

Några tankar kring Brezjnevdoktrinens återkomst med buller och bång i Europa och hur 2022 blir ett märkesår, som kan komma att definiera både starten och slutet på saker och ting. Lite som alfa och omega, början och slutet på önsketänkande och bortsopandet av obehagligheter under mattan. De feta åren är förbi.

Det pratas en hel del om att ryssarna kört fast och att allt inte går enligt plan, men det vet alla rutinerade planerare att en plan inte överlever första kontakten med verkligheten. Det behövs konstant omplanering och därför resurser av olika slag. Det kanske är därför som några höga potentater i Ryska Federationens ledning inte synts till så ofta den sista tiden. Men det behöver inte innebära att Planen gått fel, man kan påstå att Planen går enligt plan. Och detta beroende på tidslinjalen för hela specialoperationen utförd med begränsade resurser. Slutdatum för den dödliga cirkusen “är som vanligt” Segerdagen den 9 maj, CCCP körde som bekant hellre Första maj av förklarliga ideologiska skäl. Och har man ända till Segerdagen på sig är det gott om tid för omtag. För en specialoperation med begränsade resurser i ett stort manöverutrymme som Ukraina tar helt enkelt tid. Det skulle även se bra ut om man dessutom kunde få matchboll till Påsken och dess fokus på återuppståndelse och nytt liv.

För när allt kommer om kring är det inte första gången ryssarna utför militära operationer i området. Man kanske skulle kika på Operation Rumjantsev eller mer formellt den strategiska anfallsoperationen Belgorod-Charkov mellan 3-23 augusti 1943; med operativ tyngdpunkt nedre Dnepr (bla Kherson)samt dess efterföljare Operation Suvorov mellan 7 augusti och 2 oktober 1943. Anfallet kulminerar i Slaget om Dnjepr 26 augusti till 20 december, innefattande en misslyckad sovjetisk luftlandsättning halvvägs Kiev-Tjerkassy. Man kan komma ihåg att trots Sovjetunionens överlägsenhet i slutet av 1943 åker man på däng för att man tagit för stora risker och/eller hade sämre stridsekonomi än sin motståndare. Man kan misstänka att dessa preludier till Operation Bagration har studerats flitigt vid Akademin i Frunze. Här kan man inflika att Charkov hade befästs av tyska styrkor och föll inte i första taget. Så, allt är bekant och historien krumbuktar och slingrar sig i välbekanta upprepningar.

En intressant grej med Dnjepr är att floden klyver Ukraina i nordsydlig riktning. Floden mynnar ut i Svarta Havet vid Kherson och rinner förbi de enorma träskmarkerna kallad Pripjatkärren, strax norr om staden Kiev, för att fortsätta genom staden Smolensk i Vitryssland. Sen kan man notera några kuliga grejer och det är det formidabla geografiska hinder som Dnjepr utgör mellan Kiev och Kherson och detta tack vare regleringen(resulterat i stora reservoarer) av floden med ett antal stora(6) vattenkraftverk som står för 10% av Ukrainas energi (det är inte bara kärnkraften som är viktig). Sen kan man notera att floden är en viktig transportled och är på 200 mil farbar för havsgående fartyg genom en serie av slussar. Sen kan man också notera lite snabbt att Dnjepr rinner upp i Valdaj-höjderna och Valdaj-klubben kan vara av intresse för Putins “fan-club”.

Summa summarum, operationens slutdatum gärna nån vecka innan Segerparaden i Moskva, gärna uppnått Dnjepr och linjen Kherson-Kiev. Om inte detta så åtminstone järnvägslinjen PZ/Dnipro, som bl.a. förbinder Donbass med Krim. Järnvägen var fram till 1961 namngiven till det saftigare namnet Stalins järnväg. Man skulle kunna tänka sig ett pärlband med ministater längs floder och järnvägsnätverk. Man kan notera att Dnjepr utgör en liten infrastrukturknorr där järnvägen “öster” Dnjepr mats med annan kräm än den västerut.

Sen kan man också notera att sen Wehrmacht retirerade ut ur Sovjetunionen pågick ett gerillakrig i västra Ukraina och bl.a. Litauen och i vissa delar ända in på 1950-talet. Man vill inte ha en igelkott i fickan. Så, resultatet kanske blir ett västvänligt rest-Ukraina med huvudstad Lvov, Ryssland blir satellit till Kina, EU tappar mark och sliter inte jämnt med USA, flyktingvågen och försvarssatsningar(värnskatt) sätter sina spår i levnadsstandarden. Andra halvdemokratiska länder vänder sig till Indien, Kina och Brasilien för att slippa få stryk. Och sen om den ekonomiska krigföringen inte hjälper, vad gör man då, normaliserar allt ? Är det möjligt med tanke på att så många har surrat sig vid skeppsmasten, och vilka styr skeppet ?

Har vi passerat Rubicon förlåt Dnjepr, men inte riktigt fattat det ?

Från dutube.

Operation Dnjepr 1968, världens största militärövning.

//

Filed under: Uncategorized,

Inget krig utan stödresurser i form av medicinsk och teknisk tjänst och bärgning/remont

Noterar som vanligt att det är mycket fokus på kulor och krut, stridsvagnar och testosteron. Men som vanligt utan underhållsresurser stannar allt efter en tid. Noterar att “korporatsija projekt technika” har några sjyssta produktinformativa kortisar på “dutube”. Bl.a. om universell medicinsk fältplattform (MPG), rörligt servicekomplex med tekniskt underhåll och sen bärgnings- och remont-fordon men även mobila operativa stabsplattformar (med omklädning, dusch/toalett och konferensrum). Firman har är kopplad till Försvarsministeriet, Inrikesministeriet och Räddningsverket. Och om vanligt när ryssarna gör något, gör man det ordentligt, den ryska maximalismen.

I Sverige begravs allt i utredningar eller så blir det hafsverk av allt, undras om hur det går med logistikutredningen. Och att bygga upp teknisk och medicinsk förmåga tar bra många år, speciellt om man ska bemanna med utbildat och erfaret folk. Och med tanke på kompetensbristen i det civila samhället och den högre lönenivån i det civila (artikel hos Unionen “Kompetensbristen hotar välfärden”), är min kvalificerade gissning att kompetensbristen i det militära kommer att bestå under lång tid framöver. Man är dessutom uppenbarligen på en sån låg nivå personellt att man måste utbilda dom som ska utbildas, under förutsättningen att man lyckas rekrytera kompetenta utbildare som man kan utbilda. Och erfarenhet kan man inte utbilda bort. Och förresten ska man dessutom utbilda på system som inte är förbandssatta eller på väg att förbandssättas.

Och tror man att unga soldater och kadetter kan mycket om teknik så får man tänka om, de är bara konsumenter av tjänster på tekniska plattformar. Och de tekniska plattformarna idag är mycket komplexa, system av system. Dags att tänka om, för gör man som man alltid gjort får man det man alltid fått, och just nu känns det som om svenska armén snarare är på väg mot 1990-tals-nivå och inte 2030-nivå. Och som vi alla vet är militär teknik en materielsport och att komma tvåa innebär inte en silvermedalj.

Gruppering av stationärt mobilt fältsjukhus (MPG), modulerna dockas med övergångsslussar, från 3 april 2016. Dygnskapacitet är 500 sjuka och sårade. Besättning 28 läkare och 60 personer med mellankvalifikationer. Nyckelfärdigt på 24 timmar.

Flygtransport av mobilt fältsjukhus modell, projekt-technika, till ryska fjärran östern 2014 i samband med översvämningar. Reportage på statlig television.
Mobilt servicekomplex, publicerat april 2016.

Mobil operativt stab för civilt och militärt bruk, grupperingstid 4 timmar, ca 50 kvadratmeter med dusch, toalett, omklädningsrum, arbetsplatser i kontorsmiljö samt mini-kök och vilorum.
Allmän promo avseende underhållsfordon, också från 2016.

//fini

Filed under: Uncategorized, , ,

Svarta drömmar och rosa snö, Operation Donau 2022

Det är bara att gratulera ryssarna igen för att man genomfört maskirovkan i syfte att “normalisera” läget i “folkrepubliken” Vitryssland. Ni vet det där området på Centraleuropeiska slätten på vägen till Moskva. Man kanske skulle kunna säga att Vitryssland är porten till Moskva. Tittar man bakåt till Stora Fosterländska kriget innehar Vitryssland en speciell plats där t.ex. tre sovjetiska arméer gick under i slaget om Bialystok-Minsk 1941, 3:, 10:e och 13: arméerna; och armégrupp Mitte kunde fortsätta avancemanget riktning Moskva. Men ryssen tog en blodig revansch i återtagandet 1944 med den vitryska anfalls-operationen “Bagration”. Då förintades flera tyska arméer, bl.a. 4:e och 9:e armén samt 3:e pansararmén. Detta var nästan slutet för tyskarna på Östfronten, om inte slutet. Och Röda armén hade befriat Vitryssland, trängt in i både Baltikum och östra Polen.

Hursomhelst befinner sig det lilla området i ett intressant läge, först hade man interna svårigheter med “folkliga” demonstrationer, sen pandemi och sen tidigare var man dragen mellan Väst/EU och Öst. Det kan inte vara lätt att vara den styrande eliten i Minsk, vem i hela världen kan man lita på. Man balanserar på en knivsegg som bara blivit vassare. Ekonomin går som sagt inte bra och man har lånat pengar i Moskva och oppositionen drömmer feta drömmar om det goda livet västerut. Men vem vill egentligen ha detta konkursmässiga land, de har ingenting förutom sitt strategiska läge på den Centraleuropeiska slätten. Och nån gasledning som blir helt överflödig med Nordstream 1 och 2. Och just nu har lillryssen dessutom stort gästabud med Moskvastaten och man bjuds på mer honung än man kan svälja.

Det är bara att notera att Väst som vanligt missbedömt situationen och är pucktvåa, igen. Den här soppan har kokat i flera år, och åter besannas att ens egen logik inte nödvändigtvis är ens motståndares logik. En stor del är historisk, Moskvastaten betalade t.ex. ett högt pris för sin överlevnad i det Stora Fosterländska Kriget – 27 miljoner döda. Man har betalat med blod från Brest till Moskvas förorter och tillbaks till Brest och sen Berlin. När operation “Overlord” knappt rullat ut från halvön Normandie avgjordes kriget på Östfronten. Med Operation “Bagration” knäckte den ryska björnen ryggraden på OKW/Wehrmacht och björnen kunde 1945 spankulera omkring på Alexanderplatz.

Alltså allvarligt, vem vill ha Vitryssland och vem vill ha döda soldater på grund av Vitryssland. I Moskva är man frapperad över hyckleriet hos Västs liberala demokratier. Det var Groucho Marx som sa nått i stil med att han hade principer och duger dom inte hade han andra. Nu ser man Brezjnevdoktrinens återkomst steg för steg. Och vem har bollen i den processen ? Eller kommer processen att ha sitt eget liv och vilket år blir märkesåret, då allting hände. Väst hoppas fortfarande på att “resterna” av Imperiet ska falla samman; totalt, man har hoppats i 30 år sen Sovjetunionen upphörde. Man förstår inte att Ryssland är imperiet som koloniserade sig självt och att den främsta sammanhållande kraften är militär men med gudomlig och ekonomisk twist; Över Ryssland Moskva, över Moskva Kreml, över Kreml himmel. Moskvstatens är Europas tvillingsyster – ett annat Europa. Och man har med militär makt och envälde hållit Väst stången sen Ivan III. Den ryska eliten vet vad som fungerar och liberala demokratier har inte greppat att det inte går att slå den ryska björnen på nosen med en ihoprullad tidning.

En reflektion avseende Sovjetunionens temporära fall var att den var högst ovillig. Gorbatjov som omhuldas i Väst hade som tanke att i vanligt god rysk traditionell stil reformera Sovjetunionen bl.a. med glasnost-öppenhet, perestrojka-omvandling; Processer som började leva sina egna liv efter Tjernobyl och under Afghanistan-kriget. Fallet blev kort och djupt, men Sovjet gick inte under för att ekonomin var kass, jordbruket i kris eller för att befolkningen gillade amerikanska jeans och telenovelas. Sovjet gick under för att tillräckligt många personer i eliten slutade tro på projektet Sovjetunionen. Samt att man inte klarade av att vandra den kinesiska vägen, Sovjet gick samma väg som DDR; siste man släcker ljuset och tar ner skylten. Men Ryssland har haft svaga perioder tidigare och överlevt t.ex. Mongolväldets plundring av Moskva 1382, Den Stora oredan 1598-1613, Revolutionerna 1917-1922.
Alltså, Sovjet gick egentligen inte under; man har bara reformerats, i vanlig ordning; och heliga Rus är tillbaka. Ja, men ekonomin då? Ja, den fungerar för att Ryssland är en världsekonomi på sitt eget sätt. Man är ändå världens största land med oändliga naturresurser och med en liten effektiv statsapparat med förmågan till snabba och stora beslut: Moskva plockar bara fram Stämpeln.

Men Väst glömmer att Ryska Federationen har andra problem. Noterar att kineserna är tysta som vanligt. Kineserna har inte glömt Jermaks arv då ryssarna expanderade till Amur-floden. Ryska Fjärran Östern med enorma mängder av grönt guld, mineraler och jordbruksmark är intressant för det expanderade Kina. Ett “lebensraum” som heter mumma, “gula faran” kommer tillbaka. Japanerna har inte glömt vad som hände 1945. Sen har man problemet när amerikanarna lämnade Afghanistan, ganska naturligt att oroligheter sprider sig norrut. Och sen turkar och perser och sen pandemi och ovanpå bråket i Kievstaten, Rysslands vagga. Och vart kan Moskvastaten fortsätta sin traditionella expansion, just nu norrut i Arktis. Och att i det här läget undergräva och hota Moskvastatens historiska kärnområden är inget som går hem i Moskva.
Liberalvänstern och vänsterliberala i Väst är arroganta och uppblåsta när de tror att det kan spela ut bysantinerna i Moskva. Politik är att vilja och viljan hos Moskvastaten är på klar uppgång.

Ja, det är inte lätt i Minsk, men det är inte helt enkelt i Moskva, men allra värst är det nog i delar av Väst som inte har den historiska och kulturella biten klart för sig. Västs politiska liv är som mest och bäst fram till nästa val, lite som trenden i vissa kapitalistiska ekonomier med kvartalsekonomi. Ryssarnas tidshorisont är ca 200 år och kinesernas på 500 år.

Om jag själv finge välja skulle jag gärna sitta på ett kafé i Helsingfors och käka ryssar till riktigt kaffe, och fundera på en tågbiljett till Finlandsstationen i den gamla huvudstaden; Onkel Sasja ville inte ha en igelkott i byxfickan. Och apropå NATO, löftena till generalsekreterare Gorbatjov och köpeskillingen om 14 miljarder D-mark för DDRs införlivande i BRD, finns det ett gammalt ordspråk:

“Lögner i bläck kan inte gömma sanningar skrivna i blod”.

Det är dags att vakna ur dagdrömmerierna om att liberala Väst vann Kalla kriget. Dagens multipolära värld ger den ryska eliten nya opportunistiska möjligheter, där Västs stagnerande grälsjuka liberala demokratier inte hänger med. Med Kinas ambitioner och USA:s byte av fokus till Asien förvandlas stora delar av Europa till en bakgård, “mädchen für alles”. Och då hjälper det inte att man är en humanitär stormakt och låtsas vara bäst i klassen samt köpt gårdagens luftvärnssystem för osäkra politiska garantier.

//22:a partikongressens suppleant i ospecificerade spörsmål

Filed under: Uncategorized,

Kronstadt-gruppen och specialiserad serieproduktion av attackdrönare

Noterar en artikel om drönare som ifjol publicerad av sajten aif.ru dvs sajten för tidningen “Argument och Fakta”. Den 16:e mars 2021 publicerades en artikel med titeln “Gångart “Passgång”. I Ryssland kommer man att snabbt bygga industri för serieproduktion av attackdrönare”. Enligt artikeln startas serieproduktion i november innevarande år. Men med tanke på bilderna nedan tog det lite längre tid och med tanke på arbetsbänkarna/rullborden är det en bit kvar, men man tycks sätta ihop prylarna.

Serieproduktion av Orion påbörjas i Moskva-området från 27 januari 2022.


Det rör sig bla om attack-spaningsdrönaren Orion/Passgångare som kan spana på djupet i upp till 24 timmar och ca 25-40 mil. Men även tung attack-drönare “Grom”.”Grom (Åskmuller) presenterades för första gången på mässan “Armija-2020”. En kul grej med “Grom” är att den kan kontrollera en svärm av upp till 10 st attackdrönare typ “Molnija” (Blixt). Molnija kan transporteras av olika bärare till operationsområdet.

Vidare är det tänkt att “Grom” uppträder tillsammans med piloterade farkoster som Su-57 och Su-34/35. Syftet är att skydda de piloterade resurserna. Till “Grom” förbereds robot “utgåva 85” samt styrda bomber som KAB-250 och KAB-200. Tanken är att Grom förekommer egna piloterade jaktplan och tillsammans med svärmar av Molnija breder vägen genom lv-system och annat.

Hursomhelst har det dykt upp lite grejer på dutube med diverse VIP:s som förevisas sammansättning av bla Orion i Moskva-området med mera.

Rysk försvarsindustri intensifierar produktion av drönare typ Orion från 27 januari 2022, dock Grom som syns initialt.

//fini

Filed under: Uncategorized, , ,

Örnarna flyger lite varstans

Noterar att den i Sankt Peterburg producerade spaningsdrönaren Orlan-10 kan vara av intresse i dessa tider. Den har levererats i hundratals exemplar till de ryska väpnade styrkorna. De används även av Ryska Federationens Räddningsverk. Orlan-10 uppges ha opererat i Syrien som i Arktis, samt Nagorno-Karabach och Ukraina.

Klargöring av Orlan-10 vid artilleriövning i Central Militärområdet januari 2020

Karakteristika: startvikt 18 kg, nyttolast 5kg, vingbredd 3,10 meter, längd 1,8 meter, hastighet 90-150km/h, max flygtid 16 h, max räckvidd från jordbunden kontrollstation 120 km, max räckvidd autonomt uppträdande 600 km, framdrivning förbränningsmotor (bensin A95), start: katapult, landning: fallskärm, demonterbar och portabel i transportlåda. Sensorer: Foto-, video-, värme-kamera. Kryptoskyddad kanal för styrning och telemetri. Kryptoskyddad kanal för foto- och video-information. Godtycklig drönare kan fungera som relästation.

Noterar att Orlan-10 ingår i telekrigs- och signalspanings-komplexet RB-341V “Leer-3”. Orlan-10 som komponent i “Leer-3” kan användas för att störa/blockera GSM-telefoner genom att imitera GSM-basstation, speciellt avseende GSM900 och GSM1800.

//fini

Filed under: Uncategorized,

Ledningsövning med 1:a Gardespansararmén

Förutom sedvanlig stridsträning av 1:a Pansararmén påbörjas ledningsövning.

Ryska Federationens Försvarsministerium meddelade idag på sin hemsida den 17e januari att en ledningsövning på territoriet tillhörande fem ryska objekt påbörjas. Övningen leds av personal från 1:a Gardespansararmén tillhörande Västra Militärområdet. Pansararméns stab är lokaliserad till Moskva.

Antalet övningsdeltagare är 800 samt ca 300 enheter teknik/fordon/stationer tillhörande Västra Militärområdets Pansarformeringar. Ledningsövningen innefattar moderna sambandssystem som ledningskomplex “Redut-2US”, ledningsfordon som R-166 “Artek” och P-260, radiolänkstationer P-419L1 samt R-419MP “Andromeda-D”, antennmoduler R-431-AM samt radiostationer R-149AKSj och satellitkommunikationsutrustning “Belozer”.

I övningen deltar stationära kommunikationspunkter tillhörande grupper, formeringar och militära avdelningar samt fältgrupperade kommunikationspunkter. Officerare kommer att lösa uppgifter avseende ledning av trupper genom ett nätverk av skyddad kommunikation på öppna, stängda samt satellit-kanaler.

Noterar att 1:a Gardespansararmén mellan 1945-1993 var en del av de sovjetiska stridskrafterna I Östtyskland. Formeringen upplöstes i slutet av 1990-talet men återuppställdes 2014-15.

Samband klart!, program ur serien “Våennaja Prijåmka” från 2019.

//fini

Filed under: Uncategorized, ,

“Hela produktionscykeln för Tu-160 är återupprättad”

OAK (Förenade FlygIndustrierna) har postat lite grejer på sin kanal på “dutube”. Man kan notera att första exemplaret av Tu-160 byggt från “scratch” eller noll har genomfört sin första flygning den 12:e januari 2022 från flygfältet vid dess produktionsfacilitet, Kazans flygindustri – filial Tupolev. Flygningen varade ca 30 minuter och handlade om att utröna flygfarkostens tålighet och styrbarhet.

Inom ramen för avtalet mellan ryska statens Minpromtorg och firma Tupolev ingick massa andra grejer som digitaliserad konstruktionsdokumentation, återupprättande av teknologi som vakuumsvarvning av titankomponenter, förnyad produktion av aggregat avseende flygramen, formera ny samverkan med industriföretag inom områden som metallurgi, flygkonstruktion, maskinkonstruktion samt ledningssystem.

Ryska Federationens handels- och industri-minister Denis Manturov underströk:

“Vi har återupprättat hela produktionscykeln för Tu-160, överstigande version M, med hjälp av moderniserade motorer, moderniserade ledningssystem, navigationssystem, målutpekningssystem. En stor roll i produktionsåterskapandet av detta unika plan spelade moderniseringen av Kazans flygplansindustri…nya aggregat för fusionssvetsning och vakuumglödning av titan…”.

Verkställande direktören för OAK Jurij Sljosarj:
“I den nya maskinen är 80 procent förnyad och moderniserad system och utrustning”.

//fini

Filed under: Uncategorized, ,